Sara Ida Johansson

I heard you play guitar, down at a seedy bar where skinheads used to fight. Your Tokugawa smile and your garbage style used to save the my night. You felt the coming wave, told me we’d all be brave. You said you wouldn’t flinch but in the years that passed, since I saw you last - You haven’t moved an inch

hatar dig. älskar dig.

Du får ha huvudet bland molnen för en liten stund, och du får vara fri. Tvinga mig bara inte att se på för jag klarar inte av dig. Lever livet, eller så är du bara väldigt väldigt... Är det bara jag som ser eller är folk så jävla trångsynta att dom inte vill. Dom ligger fem år efter och du brukade vara djuptänkt. En gång gick det att prata, det var inte länge sen men ändå behöver minnet leta för det känns som en evighet. Saker jag aldrig annars skulle ha sagt. Och nej jag tänker inte vara din vän för jag kan inte stå framför dig och veta vad du vet. Jag undrar när du började undervärdera det som brukade betyda mycket för dig. Undrar när du bytte stil och dina uppfattningar. Undrar när du blev som nu. Det går på remote i mitt huvud.

Sitter och pluggar lite nu innan mamma och emelie kommer och vi sätter oss i bilen för att åka till dalarna..
Ska bli hur skönt som helst, åka skidor (!), träffa släkten och bara mysa....
Kommer hem på söndag. Ses då!

Jag har svårt att släppa saker.
Jag ska alltid grubbla över förteleser, alltid överväga om saker kunde varit annorlunda.
Det är en tendens jag har, att tänka för mycket.. Det är riktigt svårt det där, för det är ingeting jag kan göra någoting åt. Det bara blir så, ibland kan jag komma på mig själv med att tänka på saker som jag inte borde tänka på. Men jag kan liksom inte bara släppa det! Jag kan inte ta något exempel, för då kommer det kännas på tok för personligt.

Det kan både vara posivtivt och negativt med dom där tankarna. Jag lär mig uppskatta saker mer, när jag saknar något, när jag tänker tillbaka på saker som gick fel osv. Det är riktigt sant det där dom säger "man vet inte vad man har försen det är borta".
 Det är det största misstaget man kan göra i olika relationer till människor, att ta någon för givet. För en dag är det kanske bara borta.
Och om man tänker efter, finns det allt för många människor som man tar för givet, varje dag.
Men det där kan lätt beblandas med ånger. Och till och med övergå i ångest. Det går liksom hand i hand.
Men det jag gör när jag funderar för mycket, är att lyssna på musik som tilltalar mig.. LARS WINNERBÄCK speciellt. Kanske blir jag ännu mera känslig, men det är faktiskt skönt..

det har tidvis gått bra
tidvis har skakandet lagt sig
ibland har jag vaknat på morgon
och gjort det jag ska

men jag har saknat din hand
har saknat din röst
ensamma dar har jag saknat ditt huvud
mot mitt bröst

Denna låt passar perfekt.

Så var man sjuk igen då.. Jag hatar min hals, den spökar. Svullnar upp bäst den själv vill.
Lite förvarning skulle inte skada?
Trist är det iallafall med tanke på att vi skulle fira Jennifer ikväll, och att jag åker till dalarna om några dagar.
Jag ska iallafall försöka samla lite krafter och fräscha till mig så jag iallafall kan åka till Jennifer och äta middag med brudarna!

You are the trip I wanted to take off
You are the riddle which I never clearly resolves
You are the beginning of something new and something wonderful
For me, for me, for me

When autumn comes and the time passed too quickly
When everything feels like the routine and have already made
Should I gather my strength and do something great
For you, for you for you

I'm high now since that day when you came
Yes, I'm high now and can not go back to sleep
And I wonder if I ever will sober up sometime
With you, with you, with you

It is said that love windward large but is thin
You can call it common sense but not common
It is said of someone poor who never fallen around
With you, with you, with you

I have wandered like a lost stone statue
I have each on the run but nowhere to flee
This is the end of the journey and the beginning of a new
With you, with you, with you

Nu är jag hemma efter en heldag i stan, har glidit runt med min kära mamma och min syster.. Jag hittade mina efterlängtade sammetstights, som har varit slut överallt.. Men på Indiska fanns dom, 199 som taget!
Nu är emelie här och vi ska gå ut och möta jennie bebban klara och belin, hörs!

Blir inget spa imorgon.. Det har blivit något fel med bokningen. Typiskt, det var ju precis vad jag skulle behöva. I sista sekunden också när man har som högst förväntningnar. Typiskt.
Men mamma kompenserar med en heldag i stan, ska även fixa lite grejer inför nästa vecka då vi ska till dalarna.